Konsten har på många sätt varit en stor del av mitt liv, då min farmor var konstnär och där fick man alltid måla när man var liten, vilket jag tyckte var väldigt roligt. Mina morföräldrar och föräldrar var också väldigt intresserade av konst, så jag har vuxit upp med mycket konst i olika former runt mig och alltid känt att de uppmuntrat mig att måla och skulptera, vilket jag är mycket tacksam för idag. När jag var liten målade jag en del i olja men i ungdomen tog graffitin över och det är nånting som kan återspeglas i min konst än idag. Men med åldern får man andra intressen och jag fick upp ögonen för stadsmiljöer och byggnader med mycket detaljer. Fantasin spelar också en stor roll i mitt skapande för allt man är med om och ser i livet tar man med sig in i konsten, där varje tavla och skulptur har ett budskap och en historia. Nu känner jag att jag hittat min egen stil, där jag blandar realism, surrealism, graffitin, starka färger och en hel del roliga och speciella detaljer. Man slutar nog aldrig utvecklas och jag testar gärna nya medium och tekniker men grundtanken finns alltid kvar hos mig. Det jag vill med min konst är att man ska veta att det är en Wentzel man har på väggen och att betraktaren ska se och kunna läsa in ny saker varje gång man tittar på den, att man ska bli glad och förhoppningsvis skapa sina egna budskap och historier utifrån sina egna tankar och upplevelser. Det kan vara den där gatan man gick på en gång, kärlek, lycka men också sorg. Helst vill jag att man ska bli så glad att man ska kunna fortsätta dagen med ett leende på läpparna. Först då är jag riktigt nöjd 🙂